Ett försök att informera om bland annat riskerna med migration på en väggmålning i Dakar, Senegal. Kvinnan i mitten säger: ”Stoppa den illegala emigrationen”. ”Mina tre barn har gett sig av i båtar och….”

En värld där barns drömmar får liv. Vackert, eller hur? För några veckor sedan träffade jag en ung man i Bamako som bär på en dröm. En enda. Drömmen om Europa.

Jag har känt honom länge och följt hans kamp de senaste åren för att klara studentexamen. Efter flera besvikelser i slutprovet, där korruption och nepotism gör att det inte längre alltid är de bästa som får godkänt, har drömmen om att ge sig av genom öknen mot möjligheternas Europa växt sig allt starkare. Genom öknen? Möjligheternas Europa? Hur kan en smart kille som hänger med i nyhetsrapporteringen ens tänka tanken? Och varför är just Västafrikaner den största grupp från Afrika som just nu söker sig mot Europa, trots att de utgör en liten andel av de totalt 18 miljoner som befinner sig på flykt – mestadels undan krig och svält – på den afrikanska kontinenten? Det finns troligen minst tre förklaringar:

  1. Desperation och hopplöshet: Precis som min vän i Bamako ser många unga västafrikaner inte någon framtid i sina hemländer. Utan högre utbildning är chansen till ett anständig inkomst minimal när utbudet av ung arbetskraft bara växer och allt fler flyttar till de större städerna. I flera länder finns dessutom en stor besvikelse på det politiska ledarskapet och på demokratin som inte tycks leverera det välstånd som gemene man hoppats på.
  2. Historia: Västafrikaner har i alla tider rört sig över gränser, både i regionen och långt utanför. Många har under årtusenden sysslat med långväga handel av guld, salt, slavar med mera, både i närområdet och genom Saharaöknen upp mot Medelhavsområdet och Orienten. I Mali hävdas ofta med stolthet att det inte finns ett enda land i världen där det inte finns malier och det är troligen inte långt ifrån sanningen. En djupt rotad föreställning är att en man inte är en riktig karl förrän han rest och sett sig om i världen – ”gett sig ut på äventyr” som det brukar heta.
  3. Myten om den lyckade migranten: En minst lika viktig förklaring är den starkt positivt laddade bild av migration som finns i Mali och i stora delar av övriga Västafrika. Enligt en mycket seglivad myt löser sig det mesta så fort du satt dina fötter på europeisk mark. Detta gör att många av Västafrikas unga tycks blunda för riskerna med illegal migration.

Det är sant att många har lyckats utomlands. Värdet av remitteringarna från den stora maliska diasporan inte minst i Frankrike överstiger med råge det samlade utvecklingsbiståndet till landet. Att ha en släkting i Europa kan vara skillnaden mellan extrem fattigdom och ett bra liv i Mali. Men vad familjen därhemma sällan får veta är att det oftast krävs enorma umbäranden för att skrapa ihop den summa som varje månad ska skickas hem till släkten. Kanske dubbla eller tredubbla jobb.

Paradoxen är att samma person som städar metro-vagnar på nätterna och hotelltoaletter på dagarna i Paris kan framstå som en filmstjärna när det är dags att besöka hemlandet – inte sällan efter många långa år eftersom det tar lång tid att spara ihop det som behövs för att resa, och för att situationen och stoltheten kräver en stor mängd överdådiga gåvor till hela tjocka släkten. Ofta är allt detta mest en fasad. Kanske är den dyra klockan på armen lånad och i många fall har det krävts åratal av självförsakelse och ett mycket spartanskt liv i en Parisförort för att spara ihop till alla presenter. Men likväl reproduceras på detta sätt om och om igen en starkt romantiserad bild av den lyckade migranten. Detta bidrar starkt till att så många unga västafrikaner påbörjar den allt mer riskfyllda resan mot Europa, trots rapporteringen om sjöodugliga båtar på Medelhavet och förföljelse i Libyen.

Det finns självklart organisationer i exempelvis Senegal och Mali som sedan länge arbetar för att bryta det tabu som finns kring riskerna med migration. Frågan har också hamnat högre upp på den politiska dagordningen. Under mitt senaste besök i Mali anordnades en stor konferens i Bamako av flera berörda ministerier som bland annat utmynnade i rekommendationer om att stärka lagarna för att skydda migranter.

Jag vill inte neka unga människor i andra delar av världen rätten att förverkliga sig själva och söka sig ett bättre liv någon annanstans. Jag fick själv chansen att upptäcka nya världar när jag var ung. Det har betytt enormt mycket för mig och jag känner att jag dödar en naturlig inneboende drivkraft hos min vän i Bamako när jag försöker övertyga honom att stanna och vara med och bygga upp sitt land, Mali. Att lägga locket på barns kreativa nyfikenhet och slå hål på deras drömmar kan vara förödande. Men om vi vill arbeta för en värld där barns drömmar får liv måste vi också slå vakt om rätten att inte blir lurad av en dröm som är byggd på falska premisser, vi måste värna rätten till sann dröm. I detta ingår att medverka till att sanningen om migration kommer fram. Samtidigt bör vi självklart fortsätta arbetet för fler säkra och legala vägar till Europa för att få ett slut på massdöden i öknen och på Medelhavet.

Ida Konaté Svensson

Ida Konaté Svensson

Programkoordinator Västafrika at Erikshjälpen
Arbetar som koordinator för Erikshjälpens program i Västafrika. Står med ena foten djupt rotad i den småländska myllan och den andra i Mali där hon har bott och arbetat i 3,5 år. Saknar bara längdskidorna när hon är i Afrika. Specialitet: Lära sig ovärderliga vardagsfraser på diverse afrikanska språk.
Ida Konaté Svensson

Latest posts by Ida Konaté Svensson (see all)