Sverige anses enligt FN vara ett av världens lyckligaste länder. Ändå blir unga pojkar och framför allt flickor allt olyckligare. Diagnoser för depression ökar kraftigt, enligt färska siffror från Socialstyrelsen. Antidepressiv medicin används alltmer.

Beskeden tycks motstridiga när det gäller lycka och olycka. Olika rapporter pekar åt motsatta håll.
Sverige på FN:lyckoranking: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-blir-du-lycklig-pa-djupet
Socialstyrelsen slår larm om fördubbling av antidepressiva läkemedel: https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/sa-blir-du-lycklig-pa-djupet

I FN:s lyckoranking kommer Sverige på tionde plats, strax efter våra grannländer. Norrmännen är lyckligast, tätt följt av Danmark, Island, Schweiz och Finland. Enligt Henry Montgomery, professor emeritus i psykologi vid Stockholms universitet, finns ett antal viktiga faktorer som bygger lycka på nationell och individuell nivå, exempelvis BNP och levnadsstandard, förväntade antal friska år i livet, frihet och möjlighet att påverka sitt liv.

Så kommer den motstridiga rapporten från Socialstyrelsen som visar att antalet diagnostiserade patienter med ett första insjuknande i depression har ökat med 20 procent de senaste tio åren. Från 2002 finns mer osäkra siffror, enligt dessa visar diagnoserna en ökning med hela 278 procent jämfört med 2016.
– I första hand en ökning bland unga flickor, men man har också sett att unga pojkar mår sämre. Det är en trend man har noterat och inte riktigt har fulla förklaringar till. Sannolikt finns inte bara en förklaring utan flera, säger Per Hamid Ghatan, sektionschef för rehabmedicin på Akademiska sjukhuset, till Sveriges Television.

Detta är egentligen inga nyheter. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, Mucf, slog larm förra året. https://www.mucf.se/nya-siffror-psykisk-ohalsa-okar-bland-unga
Likaså Bris årsrapport: https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion/pressmeddelande/2017/bris-arsrapport-bekraftar-att-psykisk-ohalsa-okar-bland-barn/

Ångest och ensamhet
Psykisk ohälsa bland unga handlar ofta om panikångest, om ensamhet och om självmordstankar. Dessa problem accelererar när ett barn möter osäkerhet i form av personalomsättning, långa väntetider, slussning mellan olika instanser där ingen ser och tar ansvar för helheten.

Om Sverige är bra på lycka, så är vi riktigt dåliga på barns olycka. Vi har, enligt Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog, en klart sämre utveckling än många andra länder.
– Bris årsrapport är en alarmklocka som beskriver verkligheten för de barn som kämpar för sin rätt till hälsa. Vi kan konstatera att det inte finns någon enkel förklaring till den ökande psykiska ohälsan – men att det är bråttom att bryta trenden.

Inte heller Per Hamid Ghatan ser någon enkel förklaring.
– Det jag tycker är intressant är frågan om samhällsutvecklingen ställer ökade krav på oss människor och det kommer till uttryck att vi mår sämre. Vi har sett vågor av ökningar kring depressioner. Den förra vågen vi såg var efter en period av effektivisering i offentlig sektor i slutet av 1990-talet. Då var det grupper av människor som hade svårt att anpassa sig till förändringen, säger han.

Rättvisa och jämlikhet
Erikshjälpen möter många olika kulturer där vi jobbar med de mest utsatta. Vi ser nöd, orättvisor och lidande. Men vi kan också möta glädje och lycka där vi minst anar det, framför allt hos barn.

Och kanske finns här en förklaring till den svenska negativa trenden med allt större psykisk ohälsa. Lycka, som fenomen, är inte ett fast mått eller entydigt begrepp. Lycka hänger ihop med våra förväntningar på livet, och hur vi upplever att verkligheten motsvarar dessa förväntningar. Och så länge man upplever sin livssituation som hyfsat rättvis i förhållande till omgivningen kan man också känna lycka under svåra livsbetingelser.

Jämlikhet är viktigt för lycka. Därför kämpar Erikshjälpen för att både flickor och pojkar ska ha samma möjlighet till trygghet, utveckling och utbildning. Flickor ska inte behöva gifta sig för tidigt, de ska inte könsstympas eller utnyttjas, de ska får var barn och ungdomar, studera och mogna i sin egen takt.

Kärlek är viktigt
En avgörande faktor för lycka är kärlek till familj och vänner. Erikshjälpen stöttar hela familjen och vill till (nästan) varje pris undvika att barn hamnar på barnhem, där de ofta lever osäkert. Vi jobbar också med barngrupper där barn och unga får vänner, men också inflytande och stöd. Läs mer på www.barnhemskollen.se

– Att ha en kärleksfylld relation till sin make eller maka, sina barn och vänner är oerhört viktigt, säger Henry Montgomery.

Ett närbesläktat uttryck är Tillit. Tillit är centralt för goda relationer och viktig faktor för att känna sig lycklig. Tillit är också avgörande för ett barns utveckling, och FN:s barnkonvention handlar till stor del om barnens behov av tillit till vuxenvärlden. Och det är bara att konstatera att bristerna är enorma på detta område. I kriser och flyktingkatastrofer pantslås tilliten snabbt, och barnens behov sätts ofta på undantag.

Även motgångar kan ge lycka
Henry Montgomery menar att ett visst mått av problem och motgångar också kan vara bra för lyckonivån.

– Lyckan kan gynnas av att vi då och då, inte för ofta, är med om en riktig smäll som har gjort dig riktigt olycklig. Eftersom den lyckan man har är i relation till ett tidigare tillstånd då du har haft det väldigt dåligt. Så en människa som har varit väldigt olycklig kan gå runt hela livet och vara lycklig eftersom att man jämför med hur det var tidigare.
Erikshjälpen är en internationell hjälporganisation med en värdegrund som säger att varje människa är lika viktig. Att slå sig för bröstet för en bra placering i FN:s lycko-liga är knappast vår modell. Många, många barn far illa, också i Sverige. Det har även vi till uppgift att uppmärksamma och motverka, bland annat genom att se barnen och lyssna på vad de har att säga till oss.

Illustration: Annefrid Sjöman